en ledsen mamma

i bland undrar jag varför man skaffade barn från första början... men redan efter en sekund så får jag en flashback om hur underbart de är, men idag har jag melker haft en riktigt pissig eftermiddag. dagen började jätte bra med mysigt besök (som vanligt) hos lina o casper... men när vi åkte därifrån somnade melker i bilen, klockan va då 16,45.... man få inte sova då om man ska gå och lägga sej på riktigt klockan 7! sen började de så fort vi kom innan för dörren med gnäll o skrik o gnäll o skrik!!! jag kunde inte ens sätta honom på golvet för att ta av mej skorna utan han blev alldeles galen.. sen skulle jag laga lite mat, men de slutade med att jag fick äta kalla spagetti med en skrikande son och tårar som rullade ner för kinderna... i bland blir de nog lite för mycket... sen va de ju dax för melker att ÄNTLIGEN få sin välling och gå och lägga sej.... men han skulle inte ha någon välling och han skulle inte sova, bara skrika.. då brast de för mej på riktigt, jag började gråta nästan som ett litet barn shit va jag kände mej maktlös ingenting hjälpte... tillslut satte vi oss i fåtöljen och melker somnade av ren uttmattning....

i bland kan jag bli så arg på mej själv för jag ska vara så jävla "mammaduktig" detta ska gå.. jag ger mej inte och jag ska inte ringa till emil och va ledsen.. sluta va så mammaduktig hela tiden!!!

en tanke bara, varför skaffar man barn???? samtidigt som de är helt underbart!!!

ÄLSKAR DEJ MELKER